torsdag 23 juni 2011

Sextiotalsnatten

Sommaren 82 var jag tio år och vistades för tredje året i rad på kollo i sju veckor. Jajjemän, du läste rätt, 50 dagar inkvarterad i några trähus med ca 50 andra ungar mellan 7 och 16 års ålder!

Mitt i denna kolloperiod just denna sommar var jag som tandställningsinnehavare tvungen att åka till Eastmansinstitutet i Stockholm för att skruva lite på tandställningen.

Således hämtade min pappa mig i sin svarta Volvo 142:a på Barnens Ö, Väddö, och jag fick spendera en 2-3 dar hemma i ett barn och folktomt Fagersjö mitt i juli.

Nån natt nån vecka innan hade radion (P3 skulle jag gissa på, fanns bara 3 kanaler då) kört en temanatt; sextiotalsnatten . Pappa hade bandat hela natten på rullband för att sedan kunna plocka ut godbitarna o föra över dom på kassettband (detta var naturligtvis ett o ett halvt decenium före de äckliga reklamkanalerna som bombar sönder de stackars fina låtarna tills man hatar dom (både låtarna och kanalerna) samt minst två decennier före de hemska "Absolute sixties" o "Best of the 60`s"- samlingsskivor som hittas i varenda jävla mack samt har gjort låtarna till var mans egendom).

Detta kassettband var det soundtrack som snurrade runt mitt huvud under bilåkningen dessa tre dagar och filmen som rullar i huvet visar en rödhårig spinkig (!) tioåring som hänger ut genom rutan på 142:an (det där med bälte var inte SÅ jävla viktig på förr i världen) genom ett soligt grönt sommar-Stockholm. Lunch på Gröne Jägaren (pappa jobbade på Kocksgatan), eftermiddagssundae på McDonken på Folkungagatan...

När jag nu nån gång hör någon av låtarna från detta kassettband kan jag fortfarande känna doften från trapphuset på Gräsandsvägen 18 i Fagersjö...

Valda gobitar för att exemplifiera;

-Games people play, Joe South
-River deep, mountain high, Tina Turner
-Sunny afternoon, The Kinks
-Waterloo sunset, The Kinks
-See Emily play, Pink Floyd
-Knock on wood, Eddie Floyd (basgången i versen för helvete!)
-Midnight hour, Wilson Picket
-Soul man, Sam & Dave (spela högt o försök stå still...)
-Hush, Joe South (originalet!)
-Down Town, Petula Clark
-Summer in the city, Lovin spoonful
-Itchychoo park, Small faces
-Time of the season, Zombies
-Im a man, Specer Davis Group

Fotnot; Tyvärr är det ju på så hvis att har du nångång de senaste 15 åren lyssnat till t.ex. Senil 107 i Stockholm finns chansen att du hört de flesta av dessa låtar. Nå. Royaltypengar till upphovsmännen (i bästa fall) o bra musik till massorna...om och om och om och om igen...

Bilden ovan är tagen första gången jag sitter bakom mina trummor (därav det något onaturliga greppet av trumstocken) några veckor efter dagarna som beskrivits ovan... Både trummandet samt låtarna ovan har haft direkt avgörande inverkan på hur mitt liv fallit ut samt min musikaliska bildning. Stora ord men fullständigt sant.

Jag har fortfarande kvar kassettbandet och hoppas innerligt på att min pappa inte ska begära tillbaka det...

2 kommentarer:

CHRISTIAN ANDERSEN sa...

Tack Dennis!
Du öppnade en ny musikalisk dörr:
Joe South!
Underbart, han har gått mig förbi.
Ha en trevlig sommar, familjen hälsar!
/Chrille

Thomas ”Frazze” Franzén sa...

Sommaren '82 gick jag ur gymnasiet, började förvärvsarbeta, tog körkort, m.m., m.m. ... bara som en jämförelse. Jag har tidigare uttryckt mitt missnöje om att det har handlat för mycket om fiske och för lite om mitt svenska favoritband på din blogg (och fick då svar på tal som sig bör), men nu vill är det jag som, nyss hemkommen från mitt lokala vatten (Tulebosjön) vill breda ut mig om fritidsfiskets fröjder. Tror inte att internet fanns sist jag blötte en rev. Då frun hade "tantfestival" hemmavid, flydde jag fältet för att känna om den gamla gnistan fanns. Nu blev det ju inte alls något att skryta om, men fyra tusenbröder, en mört och en gädda på ca 20 cm gjorde ändå min kväll. Gäddan togs på en gammal trotjänare som tidigare snappats av betydligt större predatorer, en Elbe Gös, uppskattningsvis runt 12 g (inget angivet på draget i fråga) förstärkt med ölflärp a la 70-tal (en sådan där metalltunga som satt på gamla tiders ölburksringar). Jag minns att detta var ett tips i någon tidskrift en gång, att locka gäddan med detta extrablänk. Längtar efter en abramisk spelning. Än kan det inte vara slut på sagan.