torsdag 5 maj 2011

Sköna maj välkommen

Hjo.

Sisådär en två månader sen senaste inlägget är det kanske dags att uppdatera lite?

Föräldraledigheten är en skön tillvaro. En tredjedel av min tänkta tid har förflutit och vad har jag att deklarera? Promenader, öppna förskolor o flera kilo mys. Att få gå o lägga sig efter frukosten för att sen käka "second breakfast" vid 09.00 är livskvalitet! Ludwig fyllde nio månader häromdan och ålar runt på golvet i 220 blås. Han e stor som en ettåring. O stark.

Fiskeriet går. Jag fiskar mycket men våren har varit som den har varit (knappt alls egentligen, -den bara försvann!) o resultaten sisådär med några lysande avvikelser; Hade tur med mörtstugorna på sista isarna o fick massor av mört. Har kvar på balkongen än faktiskt. Vidare klämde jag en 5,4 kg´s gös i Drevviken i helgen som gick. Tröttnade på att gäddfisket i de grunda vikarna inte gick alls o drog en chansning på ett grund som slutar 5 meter under ytan med en röd/gul shadjigg. Smack i backen. Dagen efter försökte jag mig på Orlången o gjorde närapå en repris med skillnaden att fisken på grynnan vägde 5,1 o var en gädda. O jag som letade efter dem inne i lekvikarna... Otacksamma jävel.

Spelat musik har jag inte gjort alls och känner mig inte speciellt sugen heller för den delen. Kanske att det ordnar till sig när man väl står i en svettig replokal igen. Saker går tydligen väldigt trögt i den abramiska lokalen vad jag har förstått. Svårt att få ihop reptider när småbarn, skiftsjobb, separationer, andra band o övriga intressen skall samsas. Livet pågår utanför.

Lyssnat på musik har jag dock gjort. Bland vårens intressanta skivsläpp kan nämnas Göteborgarna Graveyard (som öppnat för oss några gånger) och Robbans Backdraft.

Graveyardskivan "Hisingen blues" är...eh...bland det bästa jag hört på länge. Jocke sjunger som en gud o alla element kan spåras bakåt, UTAN att det känns som ett avsiktligt retrotänk. Bara kärlek till formatet lixom, o då blir det bra. Energiskt. Virilt. Jag unnar dom det uppsving de hamnat i, musiken förtjänar det.

Backdraftskivan "This heaven goes to eleven" har framför allt starka refränger, roligt trumspel (som på denna skiva hörs till skillnad från de förra) o djävligt bra sång. Åka bil långt o fort samt skråla med i "Yesterdays & Tomorrows" samt "King of diesel" rekommenderas alla och en var.

3 kommentarer:

Unknown sa...

ohhh.. det känns inte bra i magen när ord som "småbarn, skiftsjobb, separationer, andra band o övriga intressen skall samsas" nämns i samma andetag som Abramis Brama.. för ett Die Hard fan så borde Amarb Simarba vara högsta prio hos alla inblandade.. menmen.. jag har ju själv familj och heltidsjobb så man vet ju hur det är... vill ju bara så grymt gärna att braxen ska börja sprattla igen...

Unknown sa...

för övrigt måste jag tillägga att jag oxå har lyssnat en hel del på Hisingen och tycker lixom blogg-chefen att det är ett lysande stycke musik dom påtat ihop... har dock inte hört nya backdraft än.. men håller inte med blogg-chefen om att det skulle va svårt att uppfatta Mattsons underbara trumspel på någon av plattorna... i synnerhet inte på debuten som jag tycker har ett fantastiskt ljud.. JÄLA!

Dennis sa...

Cha Niklas!

Vi håller tummar o tuttar för att allt ska gå planenligt gällande Rabarber Mamas förehavanden.

Beckdreftschivan bör du kolla upp. Bra boogie. Det kan nog vara så att de bägge tidigare skivorna deras får klä skott för gitarrframhävningen som är på skiva nr 2 (där inga trummor eller bas hörs)... Synd på så rara ärtor; Nisse o Mats. :-)