1981

1981. Jag är nio år o har gått några månader i tredje klass i Fagersjöskolan. Denna hösttermin var också min första på det fritidshem som var beläget i en av de tre baracker som fanns mot skolgårdens utkant. Fritids skulle betyda så mycket för mig att jag knappt hann ur skolan innan jag tog mig in igen, o stannade i åtta o ett halvt år innan jag tröttnade 26 år gammal.

Av Patrik Andersson i femman hade jag fått låna AC/DC´s sprillans nya "For those about to rock" med dubbelomslag o relief o allt. Magi.

Då jag sittandes i tandläkarstolen missförstått ett telefonsamtal mellan skolans tandläkare och min pappa trodde jag att den annalkande tandställningen skulle skruvas i mig, alltså skruvarna i mig. Detta föranledde två veckors fejkad odefinierbar sjukdom där ovan nämnda skiva blev soundtracket som spelades minst två gånger om dagen. Pappa kom hem med lunch och jag hade hela lägenheten för mig själv. Läste en "Fem löser mysteriet med..." varje dag. Fantastiskt.

När jag väl accepterat mitt öde och förlikat mig med det visade det sig att det var i tandställningen det skulle skruvas nångång varannan vecka, inte i mitt tandkött.

Jag o Patrik bildade band i slutet på trean, fritidsbaracken brann ner sommaren 87, tandställningarna förföljde mig tills strax innan jag fyllde 17. Men "For those about to rock..." är fortfarande ett av de bästa albumen i min hylla. Lyssnade på den igår kväll för första gången på länge, förmodligen för att jag nynnat på några av låtarna under senaste månaden. I samband med lyssnandet kom hösten 1981 över mig igen...

"No mercy for the bad if they pleeeeeeaaaaaaad"....